I visans värld - sånger och ballader ur vår svenska visskatt, Sören Johansson o Tomas Carlsén, gitarr och dragspel.
2012-03-26

Sören inleder, vi är glada att få komma tillbaka. Nu ska det bli högstämt o burleskt, kärlek o relationer. En ballad om franske kungen av Frans G Bengtsson, lärd o obegriplig.

Fortsätter med Birger Sjöberg, som kunde sätta melodier till sina visor, och de Tre Musketörerna. På Viktor och Fridas tid 1922. Tack vare brodern blev Fridas visor samlade. Frida var kontorist o Birger jobbade i järnaffär, fortsatte Sören.

Fortsätter med Birger Sjöberg, som kunde sätta melodier till sina visor, och de Tre Musketörerna. På Viktor och Fridas tid 1922. Tack vare brodern blev Fridas visor samlade. Frida var kontorist o Birger jobbade i järnaffär, fortsatte Sören.

Martin Kock och hans kusin Karin Juel, var bakgrunden till; "Så tar jag dig till brud i vår", som Tomas sjöng till sin gitarr. Fortsatte med Erik Axel Karlfeldt, som alltid hade erotik i botten, när det gällde diktning enligt Sören. Mera sång av Tomas; "Dina ögon är som eldar", med en stor bild av ett konstverk av Edvard Munch, "Madonna" 1894-..

Fridas Fridas

Sedan ledde Sören publiken till Terrassen på Lampes konditori, som låg i slutet av Snickargatan mot Järnvägsgatan och grönområdet som finns kvar. Frågade publiken om det fanns infödda linköpingsbor som är födda på 1930- och/eller 40-talet. Många händer upp. Sedan sjöngs allsång som på Lampes. Alla sjöng, många hellre än bra, men med inlevelse; "Svarte Rudolf ".

Föreläsningen fortsatte med Ruben Nilsson, plåtslagare och trubadur i Klarakvarteren och vid Kornhamnstorg. Sedan på Söder, möter vi Olle Adolfsson. Till Norrbro och Strindberg. Ur "Tjänstekvinnas son", som på ett möte på caféer o krogar, fick se det jag inte vill se, berättade Sören vidare om Krogar o kaféer i Klara. Och om Ture Nerman som slussade båten Nemis o sjöng "Den vackraste visan om kärleken".

På Nils Ferlins tid fanns elva tidningsredaktioner i Klara att gå med dikter till och Sören deklamerade "jag är ganska mager om bena".

Föreläsningen i visans tecken avslutades med allsång på Arrendals tid. Ett samspel mellan Sören som berättade och deklamerade, medan Tomas spelade gitarr, dragspel och sjöng.